Välkommen Måns

En fin liten kille har kommit till familjen.
4160g och 51cm Måns

10/9 valde, inte han, utan läkarna att han skulle titta ut. Kl 09:12 hade magen skurits upp och Månsi plockats ur.
Han hade inga problem med att komma igång (barn som kommer med snitt kan ibland ha de) utan skrev direkt. Pappa Morgan klepp navelsträngen lite grann mot sin vilja och jag mådde hur bra som helst efteråt. Vilken jävla skillnad mot förra gången lixsom.

Helvetet kom senare på natten när bedövningen släppt helt. Kunde inte röra mig eller andas pga smärtan. Fick morfinsprutor regelbundet men så fort dom släppte var de kört.
Tog mig 2 dygn innan jag kunde resa mig från sängen. Ungefär som förra gången altså, suck!

Hade sett framför mig att kunna tjoa runt å gå ut i dagrummet med min lilla familj å äta kvällsfika. Men tji fick jag. Visst fatta jag att jag skulle ha ont, men inte SÅ ont. Varje gång jag försökte resa mig så svartna de för ögonen, börja pipa i öronen och jag blev kallsvettig.

Men! Nu är vi altså hemma. Två veckor gammal är snart vår Måns.
Mina tycker det är semi kul. Vill ofta vara gosig och snäll, men även ge sin lillebror en smäll då och då.
Vi har börjat inskolningen med Mina så de är mkt för henne just nu. Tycker synd om min lilla prinsessa och önskar jag kunde plocka upp henne och bära henne i famnen när hon blir avundsjuk och bara gråter. Men jag får ge de ett par veckor till innan jag kan lyfta så tungt. Stifften i snittet är utplockade iaf och allt ser bra ut.

20130922-195901.jpg

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s